Västgöta Bladet 2003-11-25

Av
KRISTOFFER WERNALD
Västgöta-Bladet.
0502-77 03 05
25 Nov. 2003

Då artikeln har ett format som ej passar in på hemsidan och inte gick att scanna valde vi att skriva av den ordagrannt istället. Tre av bilderna är inte heller med i tidningen, men har Kristoffer som fotograf, och de är tagna i samband med intervjuven.

På första sidan..

Genom livet med förkärlek för grisar.

Grisen. En illaluktande och osocial varelse? Knappast.
Eva Magnusson och Per Gyllingberg är uppfödare och ägare av minigrisar i mängd. På Trädgården i Ottravad lever de med inte mindre än nio grisar, och driver där hobbyverksamheten Ms Piggy's Pet Pigs.Och det är just förälskelsen i djuren som gjort att de nu startat Svenska Minigris Sällskapet - SMGS, efter påtryckningar från bekanta med samma intresse. "Grisar kan vara totalt obstinata och att vara grisägare kräver mycket tålamod, men det är det värt."

Minigrisens uppmärksamhet i media har föranlett ett massivt intresse för grisen som husdjur.
Eva Magnusson och Per Gyllingberg är onekligen grisälskare, och startar nu Svenska Minigrissällskapet för likasinnade.
"Grisen är en kombination av hund, katt och åsna" ler Per Gyllingberg.

Artikel inuti tidninen..

Grisen. En illaluktande och osocial varelse?
Knappast.
Eva Magnusson och Per Gyllingberg är uppfödare och ägare av minigrisar i mängd. På Trädgården i Ottravad lever de med inte mindre än nio grisar, och driver där hobbyverksamheten Ms Piggy's Pet Pigs. Med stor kärlek.

Grisar kan vara totalt obstinata och att vara grisägare kräver mycket tålamod, men det är det värt.
Minigrisarnas ursprung finner man i det vietnamesiska hängbukssvinet, som korsades med svenska försöksgrisar, och då de såldes från Kanada i begynnelsen kallades de kanadensiska minigrisar. Minigrisarnas vikt ligger i regel någonstans mellan 20 och 40 kilogram, men det finns både mindre och större.

"Det har blivit väldigt populärt under senare år, främst genom media då Big Brother hade en gris och man har även kunnat se en griskulting nu senast i reklam på TV. Samma sak hände till exempel när Lassie gick på TV och alla ville ha en Collie, eller när dalmatinerna blev populära med filmen. Men det är viktigt att komma ihåg att de grisar de visar i media oftast bara är kultingar; folk ska inte tro att minigrisar är stora som taxar, för då är de undernärda."

 
Hage ett måste

Grisen är det fjärde mest intelligenta djuret efter människor, apor och delfiner, och man kan lära en gris husets regler väldigt fort. De båda grisälskarna menar dock att man inte får någonting gratis, det gäller att tämja grisen direkt.
"Att ha en gris hemma kan vara detsamma som att ha en trotsig tvååring. Grisen ser inte människan som en ledare utan en jämlike, och i motsats till en hund, som vill lyda dig, vill en gris ta över dig."
Men hur mycket man än lär en gris att umgås med människor, är det minst lika viktigt att tillgodose grisens främsta behov: att böka. Det värsta man kan utsätta en gris för är att hela tiden ha den inomhus, att låta den bli för fet och att ha hårda golv.
"Jag säljer ingen gris till någon på tredje våning", konstaterar Eva Magnusson.
Tillgång till en hage är alltså att föredra. Visa av erfarenhet medger både Eva och Per att de hittat en och annan sak i hemmet som bearbetats - och trasats sönder - av grisarna.
"De bökar upp allting om de inte får vara i en hage, vi hittade till exempel för inte så länge sedan en soffkudde i bitar"
Att ge sin gris för mycket mat är också ett orosmoment som måste undvikas. Grisar är allätare, så matrester blir man snabbt av med, men det framhålls klart och tydligt att grismat är att föredra, främst då grisen genom att äta matrester saknar proteiner och mineraler som den behöver.
Men visst går det att dela på en flaska öl och en påse jordnötter med grisen.

Vill ha närhet

Om man får ha hund där man bor, är det inte säkert att man får ha gris.
"Bäst är att kolla med kommunen om man får ha gris, annars får man söka tillstånd," säger Eva.
Idealet är att ha grisarna ute i hagen på dagarna och inne på kvällen, men det går att ha dem ute året om - då med en isolerad koja på vintern.
Men Eva och Per vill gärna uppleva husdjursbiten med sina grisar. Grisar vill vara med och "flocka", och är således väldigt sociala djur. De gillar när man kliar dem och är väldigt kelsjuka, de vill ha närhet.

Och det är just förälskelsen i djuren som har gjort att de nu startat Svenska Minigrissällskapet, SMGS, efter påtryckningar från bekanta med samma intresse. Funderingarna ha länge funnits, men man har inte varit redo förrän den senaste tiden.
Men det är mycket som inte är klart än, även om den ideella föreningen är kontrollerad och godkänd. Eva är ordförande medan Per är lite allt möjligt; webmaster, häcksparkare, kassör och sekreterare. Hittills har man tre betalande medlemmar.
Det viktigaste med föreningen är att sprida förnöjelsen med minigrisar som husdjur, och framför allt sprida rätt information. Man kommer även att jobba med frågor gällande grisarnas välbefinnande, något som i nuläget är kärnfrågan.
Det handlar om öronmärkning.

Eva har kämpat i ett år, och har faktiskt fått lite respons. Problemet man ser är den SE-märkning som krävs om grisen lämnar sin födelseplats, en märkning som i ett tidigt stadium är större än grisens öra.
Rent praktiskt är det omöjligt att använda sådana märkningar då örat är mindre än märkningen, det blir inte mycket kvar av örat om man ska fästa märkningen. I nuläget kan man chipmärka alla djur förutom grisar.
Med detta hamnar husdjurssituationen i prekär sits; det framhålls att man som grisägare knappast kan ha grisen inomhus - och än mindre kela - med en stor, vass plastbit i örat. Grisarna fastnar dessutom när de busar och när de slits loss blir det öroninflammation.
Att få bort det är huvudmålet just nu.
Men också, som nämnts, att förespråka grisen som sällskapsdjur. Grisar blir sällan sjuka om man vårdar dem väl och problemen man hade haft i en hundkennel hade vida överstigit de problem man har i en "griskennel".
Det obstinata i grisars beteende sammanfaller dock med detta, tvingar man en gris blir det ett väldans liv och drar man i kopplet backar grisen.
"Visst kan det bli mycket bök med en gris, men det är det värt."


Stäng Fönster